fredag 1 augusti 2025

Spider man 5 planerad biopremiär den 4 juni 2027 i Sverige

 Det verkar som att du syftar på den animerade filmen "Spider-Man: Beyond the Spider-Verse", som är den avslutande delen i trilogin om Miles Morales. Den är planerad att ha biopremiär den 4 juni 2027 i Sverige. Filmen var tidigare tänkt att ha premiär 2024, men försenades på grund av skådespelarstrejken i Hollywood. 

Det finns också en "Spider-Man: Brand New Day" på gång, som är en live-action film med Tom Holland och har ett premiärdatum satt till den 31 juli 2026. 

Utöver dessa finns det även en kommande PC-version av spelet "Marvel's Spider-Man 2", som släpps den 30 januari 2025. 

onsdag 9 juli 2025

Var kan man se "Supergirl: Woman of Tomorrow"?

Var kan man se "Supergirl: Woman of Tomorrow"? "Supergirl: Woman of Tomorrow" har ännu inte släppts, men den är planerad att ha premiär på bio den 26 juni 2026. Därför är den för närvarande inte tillgänglig att titta på någon streamingtjänst eller för uthyrning eller köp. När den väl släppts kommer du sannolikt att kunna hitta den på olika plattformar, potentiellt inklusive streamingtjänster som Netflix eller för köp på plattformar som Amazon Video och Apple TV.

tisdag 1 juli 2025

Priser på bostadsrätter de senaste 12 månaderna

Priserna.com på bostadsrätter i Sverige har varierat men generellt sett har de legat på en stabil nivå eller ökat något under det senaste året. Enligt mäklarstatistik har priserna på bostadsrätter i riket ökat med 1,7 procent de senaste 12 månaderna, medan villapriserna har ökat med 1,2 procent, enligt Stabelo. I Malmö har priserna på bostadsrätter i centrala Malmö ökat med 2,8% och snittpriset är 38 868 kr/kvm, enligt Svensk Mäklarstatistik. 

Generell prisutveckling:

Bostadsrättspriserna har stigit något de senaste 12 månaderna, med 1,7 procent i riket, enligt Stabelo.se. 

Priserna har dock inte ökat lika mycket som under tidigare perioder. 

I vissa områden, som centrala Stockholm, har priserna på bostadsrätter ökat mer än genomsnittet. 

I Malmö har priserna på bostadsrätter i centrala Malmö ökat med 2,8%. 

Faktorer som påverkar priserna är:

Räntor:

Riksbankens styrränta och bolåneräntor har en stor inverkan på bostadspriserna.

Inflation:

Inflationens utveckling och dess inverkan på hushållens ekonomi påverkar också priserna.

Ekonomisk tillväxt:

En svagare ekonomisk tillväxt kan dämpa prisökningarna.

Tillgång och efterfrågan:

Tillgången på bostäder och efterfrågan från köpare påverkar också priserna. 

Prognoser:

Banker och andra marknadsaktörer tror att bostadspriserna kommer att stiga under 2025 och 2026. 

Länsförsäkringar förväntar sig att bostadspriserna kommer att öka med cirka 4 procent under 2025. 

Banker räknar med att bostadspriserna kommer att öka med cirka 3-4 procent per år under 2025-2026, enligt Fastighetsnytt. 

Prisutveckling i Malmö:

I Centrala Malmö har bostadsrättspriserna ökat med 2,8% senaste året.

Medelpriset för bostadsrätter i Centrala Malmö är 38 868 kr/kvm.

Antalet sålda bostadsrätter i Centrala Malmö är 5 061. 

Tips för köpare och säljare:

För köpare:

Var beredd på att priserna kan variera beroende på område, storlek och skick på bostaden.

För säljare:

En stabil bostadsmarknad kan vara positiv, men det är viktigt att vara realistisk med prissättningen. 

Sammanfattningsvis är bostadsmarknaden i Sverige relativt stabil, men det är viktigt att hålla koll på de faktorer som kan påverka priserna framöver, såsom räntor, inflation och ekonomisk tillväxt. 

måndag 30 juni 2025

När ställer vi om till sommartid

 Vi ställer om till sommartid natten mellan lördagen den 29 mars och söndagen den 30 mars 2025. Då ställer vi fram klockan en timme, från 02:00 till 03:00. 

Sommartid införs alltid den sista söndagen i mars och återgår till vintertid (normaltid) den sista söndagen i oktober. År 2025 infaller övergången till sommartid den 30 mars. 

lördag 28 juni 2025

1900-talet pension kris i pensionssystemet

 1900-talet pension kris i pensionssystemet

Under 1900-talet uppstod en pensionskris i Sverige på grund av det dåvarande pensionssystemet ATP (allmän tilläggspension). Systemet var inte tillräckligt flexibelt för att hantera den ökande medellivslängden och den avtagande ekonomiska tillväxten i slutet av seklet. Detta ledde till diskussioner och slutligen en pensionsreform på 1990-talet som syftade till att skapa ett mer hållbart och robust system. 

Bakgrund:

1900-talets pensionssystem:

Det tidigare systemet, ATP, var ett förmånsbestämt system där pensionens storlek var kopplad till tidigare inkomster under yrkeslivet. 

Problem:

Systemet hade svårt att anpassa sig till:

Ökad livslängd: Människor levde längre, vilket ökade kostnaderna för pensionerna. 

Ekonomisk avmattning: Den ekonomiska tillväxten saktade ner, vilket gjorde det svårare att finansiera de ökande pensionskostnaderna. 

Bristande koppling till ekonomi:

ATP hade inte tillräcklig koppling till den samhällsekonomiska utvecklingen, vilket gjorde systemet sårbart. 

Pensionsreformen 1990-talet:

Ny inriktning:

En ny pensionsöverenskommelse slöts som ledde fram till ett nytt pensionssystem. 

Livsinkomstprincipen:

Det nya systemet bygger på livsinkomstprincipen, vilket innebär att pensionen baseras på den totala arbetsinkomsten under livet. 

Avgiftsfinansiering:

Pensionen finansieras delvis genom avgifter som betalas in under arbetslivet. 

Balansering:

Systemet har en automatisk balansering för att hantera demografiska och ekonomiska förändringar. 

Konsekvenser:

Större ansvar för individen: Pensionen blir mer kopplad till den egna arbetsinsatsen.

Hållbarhet: Reformen syftade till att skapa ett pensionssystem som är mer hållbart på lång sikt.

Utmaningar kvarstår: Trots reformen finns det utmaningar med att hantera kostnadsökningar på grund av en åldrande befolkning och förändrade arbetsmarknader. 

Sammanfattningsvis ledde en pensionskris på 1900-talet till en genomgripande reform av pensionssystemet för att skapa ett mer hållbart och rättvist system för framtiden.